12.05.2020

Därför är smarthfisk bra för både dig och miljön

Därför är smarthfisk bra för både dig och miljön

Marthaförbundet har under en längre tid arbetat med att lyfta upp outnyttjade fiskarter, smarthfisk. Varför ska vi äta outnyttjade fiskarter? Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm reder ut fördelarna med smarthfisken.

Om vi ser på statistiken kan vi konstatera att vi oftast äter fisk någon annanstans ifrån. År 2018 konsumerade vi i Finland knappt 4 kg inhemsk fisk medan den importerade andelen var 9 kg fisk per person. Vi åt alltså mer än dubbelt mera importerad fisk än inhemsk fisk.

Av de inhemska viltlevande fiskarterna var konsumtionen av siklöja störst (0,46 kg). Näst efter siklöja kom gädda (0,44 kg), abborre (0,40 kg), gös (0,34 kg), strömming (0,31 kg) och sik (0,23 kg).

Källa till statistiken är Naturresursinstitutet Luke

En fråga man kan ställa sig är om vi ställer samma krav på fisken vi importerar som den vi konsumerar från hemlandet. Har arbetarna och fiskarna lika krav som vi ställer i Finland, samma krav på foder, hygien och hanteringen?

Låt inte fiskbenen vara ett hinder

Mörtfisk har länge haft en status som skräpfisk i vårt land, och man kan fråga sig varför den fått den statusen? Smakmässigt är det inget fel på mörtfiskarna, de har lite olika karaktär, mörten är mycket mild i smaken medan mest fisksmak finns i braxen. Man kan göra hur läcker mat som helst av dessa fiskar, det finns ett men och det är benen. Ben i en fisk – kan det verkligen hindra oss från att äta den? Som jag ser det är det endast en hanterings- och tillredningsfråga, dessutom skulle vi må bättre av att få i oss mera mineraler ur fiskens ben bara vi får dem i en ätbar form där vi inte reagerar negativt på benen. I dag finns allt mer mörtfisk till följd av övergödningen av Östersjön, vilket innebär att vi kan äta allt mera av mörtfisken och i stället skippa den importerade fisken. Fisket i Finland bidrar till en fosforreducering med 700 ton årligen, det är dubbelt så mycket målen för landbaserad reduktion. Mörtfiskarna är växtätare och är inte så högt i näringskedjan.

Idag räknas dessa fiskar långt till bifångst, det vill säga när man fiskar värdefisk så kommer dessa fiskar på köpet i fiskebragderna, och för det mesta åker de tillbaka ner i havet. Fisk som är vildfångad från Östersjön, speciellt smarthfisken, gör att vår fiskkonsumtion blir hållbar och det gynnar havet. Fisken är ett klimatsmart val.

Fisk som är vildfångad från Östersjön, speciellt smarthfisken, gör att vår fiskkonsumtion blir hållbar och det gynnar havet. Fisken är ett klimatsmart val.

Så kom begreppet smarthfisk till

För ett antal år sedan satt en grupp fiskivrare i Vasa och spånade kring hur ska vi skulle kunna byta namn på outnyttjande fiskarter, och ersätta begreppet skräpfisk med ett ord som väcker positivare känslor hos den som lyssnar. Det ledde till att man tog i bruk det begrepp som Marthaförbundet hade i sitt projekt – smarthfisk utgående från Marthas matvision. Gruppen diskuterade vad begreppet står för och kom till följande kännetecken för smarthfisk: 

  • En proteinkälla där det ekologiska fotavtrycket är minimalt.
  • Närfångad fisk av lokala fiskbestånd.
  • Korta transportsträckor.
  • Ett fiske med passiva redskap.
  • Ökar lönsamheten för flera aktörer.

Beroende på var i landet man befinner sig varierar arterna som vi anser vara outnyttjade fiskarter. Enligt ett gammalt talesätt går det dåligt om man serverar en kasköbo eller larsmobo gädda – då kan man bli i strid för resten av livet. Medan gäddan uppskattas i andra delar av landet.

De fiskar som vi arbetat med inom smarthfisken är gädda, mört, id, braxen, nors, simpa, lake, strömming och fiskarnas rom. Rommen är en resurs som är förbisedd trots att den är mycket näringsrik.

Fiskrom.

Tips om hur du rensar smarthfisken hittar du här: Hantera smarthfisken på rätt sätt

Se alla artiklar